Bokat tid med Ronny Björn till måndag och ska fixa ledigt till 8-9/4 så jag kan åka ner till Skåne.

Äntligen känns det som om mitt liv fått en vändpunkt. Min vändpunkt är helt och hållet Jonas. Han får mig att vilja göra saker och ingenting ska kunna hindra mig. Tack för att du förgyller mitt liv med lycka och kärlek.

En död mus låg på mitt golv i morse.

RIP Rufus (yeah, det är ett mus-namn)

Roffe fick ta bort den eftersom att jag HATAR när någon/något dör.

Jag har fått ett blåmärke på höftbenet som vägrar försvinna och dessutom så har det fått en förhårdnad under skinnet.

Mamma målar alltid upp allt så stort och sa att hon tror jag håller på att få en propp. Hon tvingar mig att gå till skolläkaren imorgon, så det är väl bara att vara snäll och göra det man blir tillsagd.

Snart ska jag försöka få i mig lite mat men jag har sjukt ont i magen och är bara sugen på godis. I kilo-vis. Undra om man skulle släpa sig ner på ica och hets-äta lite namnam sen?

Ett rum fullt med folk. De sitter och socialiserar med andra, beställer en ny öl och skrattar. En man dansar till musiken som strömmar ut ur högtalarna.

Jag tar en klunk av min cider och ser ut över rummet. Jag disskuterar narkotika med en tjej. Jag tar en klunk till och ser ut över rummet.

Du sitter på en stol i ett hörn och snackar med en gammal vän.

Det lyser om dig och jag känner hur hela kroppen fylls med värme.

Du vänder dig om och ler mot mig. Jag smälter. Hur kan man ha skapat en sådan perfekt och vacker människa?
Du kommer fram till mig, ser in i mina ögon och våra läppar möts.

Tiden stannar och det är bara du och jag i rummet.

Just denna stund vill jag ha - nu. Nu och föralltid.

POOS.