Igår ringde min nunna till mig och vi snackade i evigheter om allt och ingenting.

Hur jag än kommer försöka hitta någon som är som dig här nere kommer jag leta förgäves. Det finns bara en av dig lika väl som det bara finns en av mig.

Jag skulle dock nu mer än någonsin behöva någon som dig här nere som jag kan fördriva mina arbetslösa dagar tillsammans med.

Jag fick också reda på någonting som chockade mig big time.

Min nunna har gått och blivit kär! Och inte i vilken dude som helst. Snarare en helt vanlig dude som jag hoppas kan ge henne massor av kärlek. För det är du värd. 30 seconds to mars den 10 mars blir det för våran del. Och jag tror det kommer bli riktigt roligt!

Kikade även genom arbetsförmedlingens sida för att se om det fanns något jobb som skulle passa mig.

Men icke sa nicke. Jag skulle helst vart 25 år och haft körkort.

Varför kan ingen vilja ha en personlig assistent som är kreativ, glad, öppen, lite halvt flippad, social, foto -och musikintresserad? Som älskar tatueringar, piercingar och som tycker om att städa och laga mat?

Hade jag sökt en assistent hade jag tagit lätt nån som mig. Utan att blinka. 

Jag vill ju bara att människor ska få det bästa utav livet.

Men det kommer förhoppningsvis någon som vill ha någon som mig också..

POOS.